Årsmöte

Kommunbygderådet i ny kostym

(ladda ner pdf)

Stavsjö och HusbyOppunda 2023-05-17

Kommunbygderådets roll

Kommunbygderådet (KBR) är en paraplyorganisation för hela kommunens landsbygd och har till uppgift att tillvarata landsbygdens intressen och att företräda de boende i kontakter med kommunen och andra myndigheter. Kommunbygderådet har i olika sammanhang fungerat som remissorgan men även sett som sin uppgift att ta egna initiativ i frågor som gagnar landsbygden.

Kommunbygderådet bildades i november 2011. Vid samma möte antogs även ett förslag till stadgar för den ideella föreningen Kommunbygderåd Nyköping och en interimsstyrelse valdes. Från verksamhetsberättelsen för 2012 kan noteras att Kommunbygderådet tillsammans med Nyköpings kommun utarbetat en strategi för landsbygdsutveckling och att denna strategi antagits av kommunfullmäktige 2012-09-11 och att denna skall ligga till grund för det fortsatta arbetet.

Samarbetet mellan Kommunbygderådet och Nyköpings kommun har tagit sig olika former genom åren. Under den senaste perioden 2021-01-01 – 2022-12-31 har det reglerats genom ett formellt samarbetsavtal ”Operativt samarbete KBR och kommunen” och ”Resurssättning KBR” som också har inneburit ett årligt bidrag om 50 000 kronor. Detta avtal har inte förlängts efter 2022-12-31 och kommunen har uppenbarligen inte för avsikt att ingå någon ny överenskommelse med Kommunbygderådet.

Detta i sin tur reser frågan: Vad är Kommunbygderådets framtida roll och hur bör Kommunbygderådet vara organiserat för att möta nya krav.

Styrelsesammanträde 2023-03-28 i Ludgo 

Inför styrelsemötet den 15 februari förelades ett antal alternativ på framtida organisation för Kommunbygderådet. Efterhand visade det sig att de flesta föll bort av olika anledningar. Vid det följande sammanträdet den 28 mars i Ludgo beslöts att ge ordföranden, sekreteraren och kassören i uppdrag att göra en slutrapport att delges valberedningen tillsammans med en lista med namn på de personer som svarat på Kommunbygderådets enkät om intresse att engagera sig i Kommunbygderådets verksamhet. Mot bakgrund av resultatet från nämnda enkät och från de uppgifter som i övrigt kunnat inhämtas, lämnas följande förslag att tillställas valberedningen och det kommande årsmötet.

Nystart

Det alternativ vi nu föreslår innebär att Kommunbygderådet omprövar sin roll som paraplyorganisation för det lokala föreningslivet och söker nya vägar att påverka landsbygdens utveckling. I dag ingår Kommunbygderådet som en länk i organisationen HSSL (Hela Sverige skall leva) som består av en riksorganisation och en länsorganisation (HSSL Sörmland). På lokal/kommunal nivå är det kommunbygderåd, intresseföreningar eller lokala föreningar som kan vara medlemmar.

Om Kommunbygderådet skall leva vidare inom ramen för HSSL krävs inte så stora förändringar rent organisatoriskt men det krävs ändå en nystart med en engagerad styrelse som söker nya arbetsformer. Under 2024 kommer HSSL Sörmland att stå som värd för det årets Landsbygdsriksdag som kommer att förläggas till Nyköpings kommun. Detta i sin tur kommer att skapa möjligheter att marknadsföra Kommunbygderådet om man vill vara en aktiv del i det program som nu är under utformning. Under Landsbygdsriksdagen arrangeras ett stort antal inspirationsresor där syftet är att visa upp intressanta projekt och initiativ och här har Kommunbygderådet en roll att fylla, om man så önskar.

Även om man väljer denna modell så kommer det att krävas att en förnyelse av Kommunbygderådet för att anpassa verksamheten till nya förhållanden. Med detta synsätt skulle Kommunbygderådet kunna utvecklas till en kunskapspool för våra landsbygdsorter i stället för att representera dessa. Begreppet paraplyorganisation skulle då kunna bytas mot kunskapsorganisation. Föreningens arbete blir i praktiken en stödjande organisation som kan bistå med att kanalisera resurser, visa på erfarenheter från andra håll och förmedla kunskap.

Som en följd av denna nya definition av Kommunbygderådets roll bör stadgarna för föreningen revideras och en förändrad inriktning bör komma till uttryck i en verksamhetsplan. Även finansieringsfrågorna kräver nya lösningar och Kommunbygderådet skulle kunna stödja sådana projekt som LEADER är berett finansiera. Styrelsen skulle fungera som kittet eller smörjmedlet mellan de lokala orternas utvecklingsprojekt och finansiären.

I denna modell kommer inte styrelsens ledamöter att representera olika orter utan funktions-områden där man kan dra nytta av olika kompetenser som livsmedel, bostäder, utbildning och kommunikationer. Även administration och kommunikation (hemsida) är nödvändiga kompetenser inom styrelsen såvida inte dessa tjänster i mån av resurser kan upphandlas.

Styrelsen föreslår:

Att årsmötet väljer en styrelse om nio ledamöter. De nuvarande stadgarna medger nio till tretton ledamöter.

Att den nya styrelsen gör en översyn av stadgarna för Kommunbygderådet. Syftet är att stadgarna skall anpassas till den verksamhet styrelsen väljer.

Att den nya styrelsen utarbetar en verksamhetsplan för Kommunbygderådet.

Att valberedningen identifierar vilka sakområden som är viktigast och söker kandidater så att dessa områden bevakas. Den nya styrelsens arbete skulle befrämjas av att ha ”självgående” personer som har förmåga att initiera, leda och/eller kommunicera sitt bevakningsområde.

Att den nya styrelsen söker rekrytera speciellt två till tre resurser som är beredda att verka administrativt: ekonomi, internkommunikation (samordning med externa partners) och externkommunikation (föreningens hemsida). På sikt kan det vara nödvändigt att i någon
form arvodera 1-2 personer för en ”daglig” uppmärksamhet av insatser.

Styrelsens arbetsutskot